STEG FÖR STEG MOT AVGRUNDEN

Jag tror vare sig Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson har några dolda och onda avsikter för Sverige. Ideologierna skiftar, men i grunden menar de sig utifrån sina olika utgångspunkter företräda den linje som bäst gynnar Sverige och svenskarna. Själv ser jag tyvärr steg som riskerar att leda till den korrupta och auktoritära avgrunden.

En person som är 100 procent principfast och 100 procent ideolog är förmodligen en ganska värdelös politiker och dras dessutom med en odräglig personlighet. I alla diskussioner i en öppen och fri demokrati krävs nämligen att vi lyssnar på varandra, även våra motståndare. Detta för att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut som är bra för så många som möjligt bland befolkningen. Rimligtvis är det också bästa sättet att vinna val.

Med det sagt finns det principer som är viktigare än andra och som inte ska gå att kompromissa bort.

En viktig del i svenskt lagstiftningsarbete är beredningskravet med remissförfarande, det vill säga att innan lagförslag läggs fram för riksdagen ska det beredas i viss ordning inkluderat att skickas på remiss. Den enskilt viktigaste remissinstansen, som borde vara garanten för att våra grundlagar upprätthålls, är Lagrådet. Problemet är att såväl den tidigare regeringen som den nuvarande mer tycks se Lagrådet som ett rundningsmärke än som en garant för grundlagen. Exemplen är dessvärre många.

Från den tidigare regeringen kan nämnas hur den helt tycktes strunta Lagrådets invändningar avseende den så kallade "Cementa-lagen", och hur lätt man tycktes ta på Lagrådets invändningar och kunde inskränka våra medborgerliga rättigheter genom den tillfälliga covid-19 lagen.

Från den nuvarande regeringen kan nämnas att den beslutat att sekretess ska gälla vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd trots att sekretessen ett undantag från en för Sveriges demokratis grundläggande princip, nämligen den om allmänna handlingars offentlighet. Det rör alltså inte ett obetydligt avsteg från en grundläggande princip.

Än värre blir det rörande Lagrådets kritik avseende regeringens förslag att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen, nämligen deltagande i en terroristorganisation. Enligt Lagrådet "bör det övervägas på nytt om en lagstiftning av den här typen verkligen bör införas och hur den i så fall bör utformas. Det innebär att Lagrådet avråder från att remissförslaget i dess nuvarande utformning blir lag."

Som bekant avser regeringen strunta i Lagrådet och i sin iver att blidka den lättkränkte turken ändå inför de föreslagna lagarna.

Andra exempel på de små stegen på vägen bort från rättsstaten utgörs av hur nämndemän av sina partier övertalats bort som nämndemän efter att ha dömt i en riktning som partierna inte anser lämpligt, hur justitieutskottets ordförande domderar mot enskilda domar, hur vissa riksdagsledamöter vill kunna straffa enskilda journalister och hur politiker har långtgående intressekonflikter i de friskolekoncerner som diskuteras livligt för närvarande.

Varje enskilt steg känns oftast inte så farligt i sig. Men riktningen på promenaden är obehaglig.