RÄTTSLÖSA ARBETSTAGARE

Att icke fackligt anslutna människor saknar tillgång till rättvisa tycks vara en bortglömd fråga. Ointresset från de politiska partierna är dock svår att förstå eftersom väljargruppen utgörs av ungefär en tredjedel av alla anställda i landet.

Om en fackligt ansluten anställd råkar i konflikt med sin arbetsgivare, vänder hen sig normalt till sitt fackförbund för juridisk hjälp. Fackförbunden har oftast juridiskt kunniga och erfarna förhandlare som kan bistå den fackligt anslutne med allt från lokala förhandlingar enligt MBL och LAS och, om det behövs, hela vägen till och med ett domstolsförfarande. Förutsatt att den anställde varit medlem i fackförbundet under viss kortare karenstid, några enstaka månader, behöver den anställde inte betala något för denna hjälp. Så långt fungerar systemet oftast utmärkt för att jämna ut spelreglerna mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Men vad gör den stora grupp anställda som inte är fackligt anslutna om de kommer i konflikt med sin arbetsgivare? Och vad händer med den fackligt anslutna om det fackförbund hen är medlem i hamnar i en intressekonflikt eller inte sköter förhandlingarna tillfredsställande?

Det naturliga svaret för de flesta människor som hamnar i juridiskt svåra situationer är att anlita advokat eller annan juridisk expertis. Det kan gälla tvister om fel i fastighet, tvister med hantverkare, vårdnad och umgänge om ens barn med mera. Problemet är att denna möjlighet i praktiken är utesluten för oorganiserad arbetskraft eller för människor som inte vill representeras av det fackförbund de är anställda i.

Alla människor med en hem- eller villaförsäkring har ett så kallat rättsskydd som en del av försäkringen. Oftast täcker rättsskyddet arvodet för juridisk expertis upp till ungefärligen fem prisbasbelopp, för närvarande totalt 294 000 kr. Även om självrisken normalt är tjugo procent av försäkringsskyddet, innebär det ändå att många ges möjlighet att driva sina tvister med hjälp av advokat eller annan jurist. Rättsskyddet täcker troligen de flesta av de tvister vanligt folk riskerar att drabbas av, till exempel vårdnadstvister eller tvister mot hantverkare.

Dock inte arbetsrättsliga tvister.

Det betyder att du som oorganiserad i praktiken står utan möjlighet att värja dig från icke lagenliga avskedanden, uppsägningar, arbetsmiljöärenden och alla andra tvister med arbetsrättslig grund. Förvisso finns den statliga rättshjälpen, men den hjälper bara människor som tjänar mindre är 260 000 kr per år. Vilken heltidsarbetande människa tjänar mindre än så? Exempelvis skulle denna människa inte få stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare på grund av för låg inkomst.

Tillgång till rättvisa är en grundläggande rättighet för medborgare inom EU. Detta innebär inte bara en formell tillgång till domstolar, utan rättigheterna måste kunna utövas i praktiken. Avsaknaden av rättsskydd för oorganiserad arbetskraft gör det i praktiken ekonomiskt omöjligt för dessa arbetstagare att hävda sin rätt mot en arbetsgivare som bryter mot lagen. De saknar tillgång till rättvisa.

Att inget parti lyft denna fråga är för mig en gåta. Eller är icke fackanslutna människor mindre värda?