LIV VI INTE BRYR OSS OM?

Black Lives Matters kamp mot polisbrutalitet och den systematiska rasism som drabbar färgade är viktig. Att alla människor, oavsett färg på huden, som utgångspunkt har lika värde borde nämligen enligt min uppfattning vara en självklarhet.

Under sommaren efter George Floyds tragiska dödsfall som var följden av ett synnerligen grovt övergrepp av polisen, var därför de fredliga protester som bröt ut en välgärning för alla oss som tror på människors lika värde. Däremot menar i vart fall jag att de människor som bidrog till att de fredliga protesterna ibland urartade i kravaller, gjorde fel. Demonstrationer
och civil olydnad får alltid min fulla respekt, medan en skrålande pöbel bara
är skrämmande.

Ändå skaver en frågeställning i mig och ger mig ingen ro. Varför reagerar vi inte lika starkt i andra sammanhang där övergreppen är lika allvarliga? I Kina pågår något som vissa menar vara ett folkmord. Koncentrationsläger, tvångssterilisering, omskolningsläger, tvångsaborter. Jag
talar inte om nazityskland - jag talar om Kinas behandling av uigurer.

Diktatur istället för demokrati. Jag talar inte om nazitysklands invasion av Frankrike utan om Kinas behandling av befolkningen i Hongkong.

En hotande flotta och flygvapen utanför det egna landets kust. Jag talar inte om nazitysklands försök att invadera Storbritannien, utan om Kinas allt oblygare maktanspråk på Taiwan.

Tortyr, dödsstraff och arbetsläger. Jag talar inte om nazitysklands behandling av romer, utan om hur den kinesiska regimen behandlar sin egen befolkning.

Hot mot utländska journalister, medier och till och med hela länder. Kina.

Vad är det som gör att vi visar en sådan undfallenhet mot den möjligen mest obehagliga regim som någonsin funnits? Pengar? Brist på civilkurage? Eller är vi bara ointresserade?

Länge har vi varit stumma av beundran över det kinesiska ekonomiska undret. Politiker har hyllat Kinas stabilitet. Företagen har hyllat den kinesiska marknaden och möjligheten till affärer. Turisterna har glömt massakern på Himmelska Fridens Torg och påpekat hur spännande Kina är, inte minst deras matmarknader. Och vi handlar billiga kläder på internet tillverkade i Kina till ett högt pris för miljö och människor.

Jag menar inte att vi ska sluta handla med Kina och sluta att åka dit. Tvärtom tror jag personligen att handel över gränserna, liksom turism, kan vara en stor bidragande orsak till öka förståelsen mellan olika folk. Men det behöver väl inte samtidigt betyda att vi slutar bry oss om allting annat och slutar se och protestera mot övergrepp? Ungefär som turisterna i Tyskland på 1930-talet.

Black Lives Matters, givetvis. Men låt oss inte glömma att protestera mot en vidrig och mäktig regim med samma kraft som vi kan mot USA som i vart fall än så länge får betraktas som en fungerande demokrati.

Michael Pålsson

Advokat