ANONYMA VITTNEN OCH KRONVITTNEN

12.02.2020

Tänk om någon anonymt anklagade dig för att ha begått en hemsk handling. Våldtäkt, övergrepp mot barn, djurplågeri, kvinnomisshandel, stöld av pensionärers pengar, rekrytering av IS-krigare eller något annat allvarligt brott. Du vet såklart att det inte är sant - men hur ska du kunna försvara dig mot de anonyma anklagelserna när du inte vet om den person som anklagar dig ens var på samma plats som du när övergreppet påstås ha begåtts. Och varför ska domstolen lita mer på dig - en misstänkt brottsling - än på det anonyma vittnet?

Få människor har enligt min erfarenhet några större minnen av vad de gjort eller varit med om bakåt i tiden om det inte rör väldigt speciella händelser. Minns du till exempel själv allt du gjorde förra veckan eller för en månad sedan? Ännu längre tillbaka? Jag vet inte hur det är för dig, men för egen del minns jag spontant bara en bråkdel av det jag gjorde och måste ta hjälp av min kalender eller andra människor och nysta bakåt för att komma ihåg sådant som inte på ett väsentligt vis avvek från det ordinära. Jag tror inte att jag är särskilt speciell i detta.

Regeringen har, i det uttalade syftet att stärka rättsprocessen och öka lagföringen i brottmål, beslutat utreda frågor om bland annat kronvittnen (strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet) och anonyma vittnen (Direktiv 2019:85).

Såvitt jag kan förstå är det övergripande skälet till att införa ett system med anonyma vittnen att få fler människor att vilja vittna. Jag har visserligen inte sett några säkra belägg för att anonyma vittnen och kronvittnen verkligen skulle öka benägenheten att vittna, men det låter alls inte omöjligt att det skulle vara på det sättet. Låt oss därför för sakens skull acceptera argumentet att fler personer skulle ställa upp som vittnen om de fick vara anonyma. Frågan är då om anonyma vittnen och kronvittnen skulle stärka rättsprocessen i brottmål? Och exakt vad menas med uttrycket "stärka rättsprocessen"?

Intrycket jag får när jag läser direktivet är nämligen att regeringen tycks mena att bara det faktum att fler personer döms till brott innebär en förstärkning av rättsprocessen i sig. Men är det så? Och innebär inte anonyma vittnen i själva verket en allvarlig försvagning av rättssäkerheten? Att anonyma vittnen och kronvittnen skulle stärka rättssäkerheten för de som är misstänkta för brott, tycks nämligen ur min synvinkel vara svårt att hävda. Att försvara sig mot anonyma anklagelser är rimligen mycket svårt, särskilt om inte vittnesmålen är så exakta att den misstänkte förmodligen ändå kan räkna ut vem det är som vittnar.

Det är onekligen ett problem att skjutningar med dödlig utgång i kriminella gäng har ökat. Det är heller inte svårt att förstå att brott som begås inom ramen för kriminella nätverk kan vara särskilt svåra att utreda bland annat eftersom människor både i och utanför de kriminella kretsarna är rädda för att träda fram som vittnen. Frågan är dock om dessa problem verkligen kan läkas genom att införa anonyma vittnen och kronvittnen.

Så här långt har i Sverige gällt att misstänkta personer har rätt att bemöta all bevisning som polis och åklagare lägger fram. Denna grundläggande rätt att inför domstolen ha möjlighet att korsförhöra vittnen är ofta helt avgörande för att domstolen ska kunna bedöma vittnets trovärdighet och hur väl vittnets berättelse stämmer med verkligheten. Att försvararen kan ställa motfrågor till vittnen har hittills ansetts vara avgörande för att garantera en rättvis rättegång. Även om människor många gånger tror att de minns allt, vet varje advokat som någon gång hållit ett förhör i en rättegång, dels att det går att styra vittnen i olika riktningar, dels att vittnen sällan är så säkra som de inledningsvis kan verka när de väl står inför skranket och får allas blickar riktade mot sig. Våra hjärnor är helt enkelt inte konstruerade som kameror och bandspelare. Vi är heller inte opåverkade av sådant som kan ha hänt mellan den aktuella händelsen och själva förhöret. Risken är därför i själva verket att anonyma vittnen och kronvittnen skulle innebära fler felaktiga domar, allvarligt minskad rättssäkerhet för misstänkta och fler oskyldigt dömda personer. Kanske du? Kanske jag?

Vidare kan man fråga sig om möjligheten att få vittna anonymt verkligen skulle öka antalet vittnen. Är vittnesutsagan precis och exakt kan förmodligen den misstänkte ändå räkna ut vem den anonyme är.

Jag håller med regeringen om att vi behöver stärka rättsprocessen i brottmål och att det är besvärligt att så många drar sig för att vittna när det rör allvarlig brottslighet. För egen del menar jag emellertid att en sådan förstärkning av rättsprocessen inte bäst görs genom att allvarligt försämra rättssäkerheten för misstänkta. Istället är jag av uppfattningen att skyddet för vittnen väsentligt måste förstärkas så att vittnen verkligen ska kunna känna sig trygga. På detta sätt kan vi både stärka rättsprocessen och upprätthålla de rättssäkerhetskrav som måste ställas på en rättsstat.

Michael Pålsson

Advokat

Publicerad i Para§raf i februari 2020